Au Pair i USA

Har varit fruktansvärt dålig på att uppdatera vilket är väldans dumt efter som det (äntligen) har hänt väldigt mycket.

Är nere i Cape Cod hos barnens farföräldrar i ett hus som hade platsat på Jerusalem rd, Cohasset. Det ligger det i ett kvarter som är kusligt likt "wisteria lane" med vakt där du måste ha en kod för att komma in.

Mina värdföräldrar är inte här utan jag spenderar istället dagarna med religösa och superkonservativa Jackie och George. Som förövrigt inte tror på återvinning. eh...Sover dessutom med alla tre barnen i anslutning till mitt rum och vad kan vara mysigare än en hel natt av "maaaja, My tummy hurts, I'm thirsty, I'm cold, I miss Mama, I'm not tired, I had a bad dream" Men det hjälper ju iallfall att jag måste ha min taklampa tänd (så att Ben inte ska börja skrika) och ligga och lyssna på deras högljudda andetag och en tickande klocka

Men nu ska jag inte vara allt för elak, farföräldrarna är riktigt snälla, lagar god mat och George lånade t.o.m ut en bok om George Washington till mig. Igår fick jag dessutom reda på att Bruna (min brasilienska väninna) bor bara några hus bort så henne ska jag hänga med non-stop i sommar.
,
Vi gick förövrigt på bio igår, "Observe and report" skrattade så jag höll på att storkna men troligen av trötthet eller det faktum att Bruna skrek av skratt genom hela filmen. Den den började märklig och barnslig och blev bara mer och mer absurd under tidens gång. Och jag menar inte på ett bra sätt. Men bättre än "maaaaja, I had an accident" klockan 3 på natten? Definitivt!

På Fredagen var jag och Linn uppspelta som bara den för vi skulle festa med Josh och Dave. Gå på riktig amerikansk fest och träffa massa folk. Det kändes skitkul verkligen och läget förbättrades bara av att Linn för en gång skull fick köpa alkohol. Så med några cider var åkte vi i Hampus bil mot festen.

Enda problemet var att vi inte visste var festen var och när vi ringde Dave så svarade han inte. Och Josh jobbade och kunde inte prata. Så vi fortsatte att ringa hela kvällen men fick aldrig något svar av någon av dem. Har nog aldrig varit så arg och besviken på det här landet som då. Ville bara åka hem och få tillbaka mitt riktiga liv och inte det här skitlivet där man är 3-barns mamma i förtid och knappt har några vänner. Lyckligtvis fick vi tillslut tag på Dave och även om det aldrig blev någon fest kom han med värdens bästa ursäkt så jag och Linn förlät honom snabbt.

Dock var kvällen en stor besvikelse, runt 2 var jag hemma igen och fick smyga in genom garaget för jag hade ingen nyckel. Somnade sedan oerhört ledsen och besviken.

ah jag är en mes and I know it!

mwohahaha nu tänker jag hämnas på Linn och kopiera hela hennes inlägg

Från Linns blogg (www.linniamerikatt.blogg.se)

Igårkväll satt jag och Maja over skype och diskuterade livets ironi, män, bloggar och annat dylikt. Mycket underhållande när övertröttheten tog over.

Maja: Men varfor svarar han inte?
Linn: Jag vet inte, det var ju 33 minuter sen jag skrev...

Någon som kan lukta sig till en viss desperation? gsus.

Maja med bagel+creamcheese i munnen: Vaddhhaa?
Linn: Harmar "vadhhaa" -jävla fatkid!
L+M: hahahahaha
L: Jo men jag tog en klunk cola...
M: FATKID, ska DU säga!!!!
L+M: hahahahha

Efter skrattanfallet spårade vi ur totalt och Maja gjorde en dikt.
"eating a bagel, wishing it was you, thinking to myself, are you eating bagels too?"

samtalstid: 3h 8 min 7 sek... forlåt for ett superoseriöst och internt inlägg men jag kunde inte låta bli. det var sa roligt =)

Och jag (maja) tyckte också det var roligt. Btw så ringde Morris innan och ville att jag skulle komma över och kolla på film med honom:D Men jag jobbade hela kvällen så det gick inte, men vi ska träffas i helgen istället.

Jag satt hemma hos Linn alldeles för länge men vi hade allt för kul för att jag skulle vilja ta mig hemåt. På vägen hem tankade jag och killen på bensinmacken undrade om jag var tillräckligt gammal för att köra bil. Fan ta honom! Men jag är på gott humör och jag lyssnade på musik på högsta volym hela vägen hem och körde i 140 på en 90-väg.

Och jag älskar att vara ung och ibland känner jag mig som Pippi för när jag ser mina värdföräldrar så vill jag aldrig växa upp! Och helgen SKA bli bra, sådetså.

Hej och ha

Som det kanske marks har jag inte a,a eller o (alltsa med prickar over), har namligen lyckats glomma min adapter hos Linn sa jag far anvanda min vardmammas dator.

Idag var det au air mote och jag akte vilse vilket INTE ar kul att gora inne i Boston. Men jag lyckades tillslut hitta till Fenuil Hall dar de andra redan satt och at pizza. Traffade lite nya au pairer vilket var valdigt kul.

Sen var det dags att bygga bjornar. Det finns en affar har i usa som heter "build-a-bear" dar man far valja ut en bjorn, stoppa den med ludd, ge den ett hjarta och alla egenskaper som hor dit, man far valja ut en outfit och sen skapa ett "birth certificate". Detta gjorde alltsa vi fast vi beholl inte vara bjornar utan gav bort dem till barn som behovde dem. Vi fick ett kort dar det stod namn och alder pa det barnet som skulle fa just var bjorn. Det var valdigt charmigt sa idag skickades "Richie Jr" och "Blomman" ivag till Richie och Alison (och nej det var INTE jag som namngav dem)

Efter det ringde jag Morris och vi bestamde oss for att motas vid Boston aquarium. Stod dar och vantade ett tag innan han ringde och sa att han hade missat sitt tag. Sa jag tankte helt enkelt att "nej, vi kommer aldrig att traffas" Men 10 minuter senare var vi dar och han tog med mig till en liten, mysig italiensk restaurang. Vi hade supertrevligt och satt och skrattade och pratade en lang tid. Sen undrade han om jag ville ha dessert sa vi gick till ett annat stalle och at nan skum grej som smakade som sot mannagrynsgrot och drack kaffe. Sen gick vi runt i Boston och snackade ett tag innan jag var tvungen att aka hem.

Kommer vi att traffas igen? Jag hoppas ju det. Han gjorde massa "future referees" som min vardmamma sa vilket helt enkel innebar att han sa " next time we have to do this..." Samtalet flot pa hela tiden vilket var skont men jag maste anda saga att det har med en dejt pa en restaurang inte riktigt ar min grej for jag tycker att det blir alldeles for stelt. Jag gillar det svenska sattet battre:P  

En amerikansk dejt med middag och dessert far 4 av 5 roda strumpor
  

Josh och Dave raddade ju helt klart varan kvall. De visar sig vara supertrevliga, skitsnygga, roliga och smarta plus att de bjuder oss pa ol:D Vi hanger dar resten av natten och har supertrevligt, vi drar daliga skamt, sjunger, klappar odlor och har allmant kul. Jag och Linn var i seventh heaven hela kvallen. Det har var det narmsta vi hade varit till killar som inte sag ut som fan och betedde sig annu varre. Kevin ar nu helt bortglomd. Vi byter saklart ut nummer och blir medbjudna till Dave's 20-arsfest uppe i Maine. Vi har verkligen skitkul ihop och sitter dar anda till 4 da vi aker och ater frukost pa ett sant dar litet stalle som man ser i amerikanska filmer med en servitris som gar och sopar och en ensam man nagra bas bort som smuttar pa en obestamd drink. Klockan 6 ar vi hemma igen och jag och Linn konstaterar glatt att vi bada ar sjukt foraskade i dessa killar och en roligare kvall har vi inte haft i det har landet. JAG ALSKAR USA!

Nasta dag missar jag taget och far skjuta upp min lunch-date tills imorgon (stackars morris) och sen hanger vi med Romy och Louise resten av dagen.
 
Men nu ska en valdigt trott Maja ga och lagga sig for imorgon blir det build-a-bear med min au pair-grupp och kanske(om jag har tur) min forsta amerikanska date. Puss och gonatt

Efter att ha pratat med varenda snubbe pa den dar festen och hatat dem och det har landet med passion blir vi upphamtade av Adam aka Kevins kompis/han som faktisk hade har/nagon med en gnuta humor.

V aker alltsa efter hans (valdigt snygga far jag tillagga) bil och hamnar vid ett hus nagonstans. Vi gar ur bilen, nervosa som bara den och kvar i sin bil sitter Adam och en-tjej-med-skitful-frisyr. Vi halsar glatt och far ett litet hej tillbaka av Adam, tjejen gar bara in sen sag vi inte henne mer. Vi kommer in i ett stort rumt dar Kevin star med rakad skalle, vilket sag forjavligt ut,  och spelar gitarr. Inte ens ett hej fick vi. Mitt i rummet star ett biljardbord som Adam och Mike aka han som akte med i bilen/han med skavsaren spelar pa. Runt bordet star 2 tjejer tysta som moss med klader och frisyrer som hade varit jatteinne pa orndiscot i 4:an. Kann er som hemma sager dem och sen sager ingen nagonting. Ingen har nagon som helst konversation. Jag och Linn borjar genast skratta men sen star aven vi och betraktar detta bisarra skadespel som de kallar for fest. Efter ett tag sager Linn att hon vill aka hem, av nagon konstig anledning sager jag att vi borde stanna lite till.

Jag gar in i sidorummet dar Mike, Britney aka 16-aringen/hon som gillade Hampus/Britney spears och Ryan sitter (nej ryan var sa forjakla trakig att han inte kallas natt annat an ryan, faktum ar att jag inte ar saker att det var hans namn). Jag slar mig ner och foljande konversation utspelar sig:

Jag :Hi, can I sit here?
alla andra:....
Jag: Okey, haha, thanks. I'm Maja by the way
Brtney:.....hi......
Jag: soooo, what's your name?
B: Britney
M: MIke
Ryan:.....
Maja:...so...do you work here or do you go to school or anything?
B:....yeah....
M:.....
R:.....

Sa haller det pa anda tills jag far ett hysterisk skrattanfall av den extremt komiska situation jag befinner mig i. Sa dar sitter jag och asgarvar sjalv mellan 3 fruktansvart trakiga amerikaner.

Sen hamnar helt plotsligt alla inne i det lilla rummet och ryan spelar gitarr medan Kevin growlar. Alla andra ar tysta. Helt plotsligt reser alla sig alla upp och tar pa sig jackorna. Jag och Linn, som har suttit och skrattat med mig ett bra tag, undrar vad som hander men ingen berattar nagot for oss.

Vi tar iallafall ocksa pa oss vara jackor och Britney, som ar ratt full, forsoker tafatt florta med Hampus men det gar inge vidare. Adam kommer da fram till oss och undrar om vi ska med till Kevin, vi ar ju bjudna! Sa vi sager ja men bestammer oss i princip for att aka hem. Men inte da, de har en plats for lite sa vi tar Mike i varan bil och det bar av till McDonalds dar vi bestaller en gratis vatten och far en stor sprite med plus-meny. Sen kommer vi hem till Kevin och alla andra aker ivag forutom vi, Kevin, Adam och Britney. Vi trampar efter dem in i en lagenhet dar tva killar sitter och tittar pa tv. Jag och Linn gar genast dit och satter oss trotta som vi ar pa varat umgange, sa lar vi kanna Joshua och David!

"The party", fick vi veta, var i waymouth sa under glada rop (ja vi skrek faktiskt lite av gladje) borjar vi kora soderut. Ur denna enorma gladjeyra hamtar jag mod och ringer Morris aka Valentines-killen/sushi/filipinianesen/Linns Katt. Han sager direkt " Hi maja, I'm so glad to hear from you, what happen last week?" Dum som jag kanner mig far jag fram ett "good thank you, how are you?". Trots min usla kommunikations formaga lyckas jag fa till det att vi ska motas i Boston klockan 12 nasta dag for lunch och att JAG ska ringa honom en timme innan for att kolla vart vi ska motas.

Ungefar en timma senare svanger vi av in till Weymouth och efter att Linn underhallt ett stackars bensinmacks-bitrade med att shaka rumpan befinner vi oss vid en liten marklig vagkrog som stolt basunerar ut att "WE SUPPORT ARE TROOPS" Vi ringer Kevin, inget svar....

Vi ringer Kevin igen. Inget svar...

Vi ringer Kevin igen. Den har gangen forklarar han att kan vi ta oss till route 18 sa kan han guida oss. Vi lagger pa och aker...nanstans.

Vi ringer Kevin. Inget svar.....

Vi ringer Kevin sisadar 200 ggr till och svar hogljud over hans frukansvart irriterande telefon svarare. Inget svar...

Sa dar holl det pa i over en timme (nej jag skojar inte) med K's helvetessvarare varvar med konverastioner som " Do I go on 53 south or north?" svar: "East...no wait....west"

Det ar lordag, klockan ar inte ens tio och jag ar sa trott att jag hade kunnat somna staende.

Igar var en sjukt bra dag. Jag jobbade hela dagen och Ben var hemma fran skolan sa han ochjag gick ut pa ett "adventure"  i skogen. Det var jatteskont att antligen fa komma ut lite och ga aven om takten inte direkt var hog. Vid 4 slutade jag och borade gora mig iordning for Linn skulle hamta mig strax innan 5. Drygt 15 minuter over 5 var jag klar och ringde linn for att kolla var hon var. Inget svar...

Klockan 6 at jag kvallsmat och ringde Linn for att kolla var hon var. Inget svar...

Klockan 6.30 drack jag vin med mina vardforaldrar oc diskuterade varfor jag skulle satsa pa en kille som gar pa northeastern (finfint college) och INTE pa en som hanger pa taco bell (jag vagade inte saga att han tillochmed jobbade dar). Sen ringde jag Linn for att kolla var hon var. Inget svar...

2 sekunder senare ringer Linn upp och forklarade att hon sov men att hon skulle aka direkt.

15 minuter senare ringer Linn och sager att hon bara ska hamta upp Hampus forst

Klockan 7.30 sitter jag fortfarande och dricker vin med mina vardforaldrar som inte tror pa mig nar jag sager att varken jag eller Linn dejtar Hampus (tydligen ar tanken att en kille och tjej bara ar vanner helt orealistisk har).

Klockan 7.45 Dyker Linn och Hampus upp och mina vardforaldrar springer genast till dorren for att kolla for det ar ju EN KILLE!

Jag ska som en collegekurs åka ner till DC och gå på the naval academy ball i april. Fick idag reda på av min värdmamma att the naval academy består av till största delen killar i college-åldern som blivit nominerade av sin borgmästare+senator (eller nått sånt) att få gå på the naval academy. Det krävs även en hel del fysiska test plus att skolan är krävande rent teoretiskt. Så det är unga, vältränade och intelligenta killar i min ålder, i uniformer...varsågoda att vara avundsjuka!

När jag precis kom hit så frågade mina värdföräldrar vad jag gillar för grönsaker, så jag sa att jag tyckte om det mesta speciellt majs. De köpte då fryst majs och jag frågade om de kanske hade majs på burk? Så igår kom min värdpappa stolt hem och sa att han hade köpt majs på burk till mig! Jag gick då ner i källaren för att kolla och upptäckte att jag är ägare till över 6 KILO majs på burk!!! Jag vet inte riktigt hur jag ska reagera på det...

Idag så vaknade jag inte fören efter 11. Så länge har jag inte sovit sen jag kom hit. UNDERBART! Sen så fixade jag mig iordning, använde min nya "egg slicer" och drog ner till the Daly's ( min förra area director för er som inte hänger med). Tyvärr så sov Ryan så jag fick inte en chans att träffa honom men jag möttes av en exhalterad Emma som gav mig ett valentines-kort och miona girl scout cookies. Hade trevligt där ett tag innan jag åkte vidare till Linn för att 3 minuter senare åka hem till Romy. Det känns så underbart amerikanskt att köra fyra monsterbilar när vi fyra ska transportera oss någonstans.

Hemma hos Romy satt vi mest och snackade innan jag och Louise lyckades övertala Linn att hänga med till Taco Bell. Där satt hur länge som helst ( Romy kom lite senare) och var sådär lagom fnittriga och uppenbara. Tillslut så blev jag utckickad för att prata med "den söta killen", eller "örhänget" som han också kallas. Anledningen var att han rökte och jag var den enda som inte skulle få en sådär lagom pinsam hostattack om jag gick ut och bad om en cigarett. Så jag gick ut och fick ett namn på örhänget, nämligen Kevin. Visade sig vara väldigt trevlig och vi hade samma musiksmak så vi bytte nummer och ska ses på fredag.

Ett steg närmre att ÄNTLIGEN få lite amerikanska vänner.

Kom precis hem från braintree mall där jag har haft en väldigt bra dag med Linn, Louise och Romy. Det blev ingen lunchdate inte:P Vad som hände var följande: Vi sa ju alltså att vi skulle höras idag. Jag bestämde mig för att inte ringa ,mest eftersom jag inte vågade(:P) men även för att jag kände att vill han gå på lunch, så får han ringa. Vilket han aldrig gjorde:P Alltså så sket jag i det runt 11 och ringde mina vänner borta i Scituate och vi drog till Braintree Mall.

Köpte mer smycken, en sommarklänning och en tröja. Sen gick vi på bio, He's just not that into you. Komiskt val med tanke på dagen:P Så där satt jag och lyssna på en film som hela tiden upprepade "If he hasn't called you, He just doesn't want to see you!" Jaja, rub it in bara tänkte jag men faktum är att filmen var väldigt rolig och på något konstigt sätt lite upppiggande. Fick menade blickar från Linn när det diskuterades varför man som tjej inte kan ringa men mest satt vi bara och garvade för allt var så jäkla klockrent. Hade världens tjockaste amerikaner brevid mig som smaskade i sig snacks och andades alldeles för högt. Och hur jag än satt så stötte jag hela tiden till mannen eftersom han tog upp en ansenlig del av min stol också.

Men alltsomallt så har det varit en bra dag=)